Läsluckor

Jag är än en gång inne i en livsfas då jag inte läser särskilt mycket. Vad tråkigt det är. Själen förtvinar, liksom. (Och så börjar man skriva liksom helt utan anledning.)

Jag skyller det förstås på bilkörningen, förr när jag åkte buss eller tunnelbana till jobbet kunde jag utan vidare beta av flera böcker i veckan. Å andra sidan skulle man kunna argumentera att en halvtimmes bilkörning till jobbet frigör tid jag inte hade då det tog femtio minuter att åka buss, tid som hade kunnat ägnas åt läsning. Varför gör jag inte det?

Säg det.

Jag läser ofta en stund i sängen innan jag somnar på kvällen. Men det är vanskligt och passar illa ihop med mina föresatser att sköta min sömn. Det blir sällan bara ett kapitel, snarare två eller tre och vips är klockan halv ett igen. Pappa påstår att man får vila av att ligga och läsa, att det är nästan lika bra som att sova, men jag vet inte jag. Dessutom delar jag sovrum och säng med en man som somnar så snart han lagt huvudet på kudden, men han vill ha det mörkt i rummet. Annars gruffar han.

Till frukost läser jag också, men då dagens tidning. Över lunchen läser jag den del av tidningen som jag inte hann på frukosten, eller så pratar jag med mina kollegor. (Idag ett synnerligen oväntat och intressant samtal om kristendom, ja just det ordet användes av min kollega som till min förvåning visade sig vara varmt kristen och aktiv i en frikyrka. Han blev nog lika häpen som jag när jag efter en stund klämde fram med att jag är både ateist och medlem i Humanisterna.)

Mer än så blir det inte. Nu till exempel, då middagen är undanstökad och det återstår en halvtimme till nattning, och sönerna tittar på TV (eller leker med lego, eller ritar, eller pusslar), då hade jag kunnat läsa. Men jag är lite för trött, lite för splittrad.

Detta är inget nytt. Jag har alltid läst mycket, men jag har haft perioder förr då jag läst mindre. Då Q var bebis till exempel. Eller då vi bodde i vårt hus i Göteborg och jag reste mycket i jobbet. Det enda jag orkade läsa då var inredningstidningar.

Eller så läser jag om böcker som jag läst förut, det är mindre ansträngande men ofta givande. För några veckor sedan dök jag ner mitt i Laura Ingalls Wilders Lilla huset-serie om sin uppväxt. Y ska nog få första boken i julklapp, tror jag. Det blir spännande att läsa den på svenska, mina böcker är på engelska eftersom jag bodde i USA mellan sju och tio års ålder. Det är svårt att se objektivt på dem, eftersom jag älskade dem som barn, men jag tycker fortfarande att de är intressanta. Inte minst blir jag nyfiken på personen bakom, hon måste ha varit stark och inte helt konventionell.

Igår kväll tog jag mig i kragen och bestämde mig för att börja på någon av alla de böcker som ligger på nattduksbordet. Jag skyggade för The Hare with Amber Eyes som jag tröttnade på under semestern (Semester på Sommarön! Då läser jag massor.) och grävde vidare tills jag hittade The Bleeding Heart av Marilyn French. Verkar lovande. Men inte kunde jag sluta efter ett kapitel. Det blev som det brukar.

Kära läsare, när läser ni böcker? Berätta om era läsluckor!

Det här inlägget postades i Böcker. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Läsluckor

  1. ExPIAtriate wife skriver:

    Lasningen ar periodvis, ibland bocker, ibland enkom tidskrifter. Men jag haller med om att utan lasningen sa kanns det som att man forlorar lite av sin sjal.
    Just nu laser jag ”Inget att avundas” av Barbara Demick, om Nordkorea. Skrammande, sorgligt, fascinerande (fast pa ”fel” satt).
    Nar jag pendlade mellan Uppsala och Stockholm blev det mycket last och det var en san perfekt stund for avkopplande lasning!
    Jag har flera barndomsfavoriter som jag nu forsoker introducera till barnen och var situation ar sa att jag laste allt pa svenska och barnen laser pa engelska. ”Lilla Huset pa Prarien” var ocksa en stor favorit! 🙂

  2. Anonym skriver:

    Jag är en ”periodare” vad gäller böcker, mestadels sommartid läser jag, då mest på kvällarna då barnen lagt sig. Nu till hösten blir det inte lika mycket men blir det något så är det på kvällen då med. Jag läser till max 22:00, sista barnet är i säng kl 20:00 så då har jag lite tid för mig själv.

    Siri – Syskonlängtan

  3. annannan skriver:

    Du också?!?!

    Jag har fallit ner i en väldig läslucka och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Att jag är tröttare i ögonen på kvällarna och kräver bättre ljus (har katarakter, vill skjuta i det längsta på operation men måste nog snart till det) är långt ifrån hela förklaringen, för också vad gäller lyssnandet trillar jag hela tiden över på radioprogram snarare än ljudböcker, trots att jag ju gillar de senare också.

    Jag är en liten aning bekymrad också över att jag åldras i förtid inte bara vad gäller synen (katarakter=grå starr är ju något för gamla!) utan också vad gäller smaken. Jag lockas inte av nytt, inte av romaner. Sådant jag känt till länge, och biografier och reportageböcker, däremot. Någonstans i Sverige var den senaste boken jag läste ut, och just nu tuggar jag mig långsamt genom en reportagebok jag tänkte använda som litteraturquiz varför jag inte talar om för dig vilken den är!

    Och jag är 43 – vartåt ska det här barka??

    Tidigare har mina läsluckor varit kortare, och i regel orsakats av att jag kommit till en mindre tilltalande bok i högen. Men nu vet jag verkligen inte vad som är på gång.

    Eller, någon slags trötthet, övermättnad är det. Inte på böcker, men överfullt i skallen.

    Kan man defragmentisera en hjärna, tro?

  4. L skriver:

    Mina läsluckor har kommit framförallt när jag pluggade på universitetet och läste mycket kurslitteratur (= ingen ork kvar till skönlitteratursnjutning) men även under en period då det var tungt på jobbet och det av någon anledning inte hjälpte att begrava sig i andra liv och andra världar.
    Just nu läser jag massor, mycket för att orka med andra jobbiga saker i livet men också för att jag är med i en bokcirkel. Det är grymt bra för läslusten och man upptäcker författare som man kanske aldrig hittat annars.

  5. annannan skriver:

    Och jag ska också läsa om Laura Ingalls Wilder – fast på engelska. Mina böcker, som jag samlade som barn genom julklappar och födelsedagspresenter och så småningom eget köp på rea, är den vackra svenska utgåvan i inbundna böcker med tecknade illustrationer. Jag vill köpa på engelska nu, för att läsa originalet, men det bär mig emot att välja något som är mindre vackert än den utgåva jag vant mig att läsa dem i!

    Jag har läst om ett par av dem som vuxen, och jag tycker att de håller hela vägen. Odiskutabelt klassiker. Jag har för mig att redan pappa Ingalls var insiktsfull om indianerna – annars är ju just det en sådan fråga som många klassiker faller på (Tom Sawyer, till exempel, som jag just lyssnat på).

    Ja, läge att läsa en biografi om Laura Ingalls Wilder. Problemet där är att det finns så många att välja på…

  6. Helga skriver:

    Tack för gensvar! Haha, med läsluckor menade jag egentligen de tidsluckor då man får tillfälle att läsa, men det kan ju naturligtvis också beskriva det tillstånd jag befinner mig i nu – en läslucka!

    Att läslusten varierar med tiden är inte så konstigt och kanske inget man ska oroa sig för. Jag märker att mitt läsande tar sig olika uttryck beroende på om jag lånar på biblioteket eller ej. De perioder då jag lånar böcker är jag mindre kräsen (behöver inte göra plats åt boken i hyllan efteråt, köper jag boken vill jag vara nästan säker på att den är bra) och så får läsningen lite fart av att lånetiden är begränsad.

    Men just nu läser jag bara köpta böcker, eller sådana jag redan äger. För ett par år sedan rensade jag bokhyllan och gjorde då en lista på sånt jag länge tänkt läsa. Är väl halvvägs igenom den nu, om ens det.

  7. jsylvin skriver:

    När jag läser som mest kan jag ha tre böcker på gång samtidigt, men det är ovanligt. I handväskan kan jag ha något ganska tungt (intellektuellt, ogärna fysiskt) eftersom det är sådant jag läser på dagen då jag i allmänhet är alert. På tåget, i väntrum, etc. På nattygsbordet måste det vara lättare, annars somnar jag. I badrumsskåpet lyrik, Bibeln eller facklitteratur. Två lässessioner per dag, när jag borstar tänderna. För tillfället har jag en bok i allmän språkvetenskap på toa, för jag har insett att jag har luckor i bland annat grammatik och fonetik, och jag tar mig inte tid att läsa in mig på sådant på jobbet eftersom det inte är direkt relaterat till vad jag forskar i. Men Bibeln klämde jag som sagt med tandborsten i hand. Ett pass morgon och kväll – det tog ungefär ett halvår.

  8. Anonym skriver:

    Jisses, hur länge borstar du tänderna? 🙂

    Helga

  9. Anonym skriver:

    Jag läser nästan varje dag. Just nu Martin Schibbye och Johan Perssons självbiografi som jag valde enbart för att se om ändrar åsikt om deras, i mina ögon, enorma naivitet./Katten

  10. Helga Marie skriver:

    Jeg prøver også å lese når jeg reiser med buss til jobb eller på toget noe som skjer langt sjeldnere. Hjemme syns jeg det er vanskelig å prioritere lesing. Det er alltid ett eller annet som skulle vært gjort først… Og på senga om kvelden er det helt utelukket for tiden ettersom poden sover inne hos oss fremdeles. Det har ellers vært min sikreste ”leseluke” siden jeg var barn, men som deg har jeg lett for å lese til det blir altfor sent! Sukk. I dag har jeg vært på universitetet i Oslo på den årlige faglig-pedagogiske dagen der lærere fra videregående skoler over hele Østlandet oversvømmer sitt gamle studiested og nyter å bli forelest for, og i den forbindelse har jeg kjøpt to dyre fagbøker som jeg håper å få lest med det første. Ellers holder jeg på med Small Island av Andrea Levy og tidligere i høst leste jeg The Children's Book av A. S. Byatt. Jeg har også gode minner om Det vesle huset på prærien-bøkene og leste dem om igjen for ikke så lenge siden. Har ikke lest noen ordentlig biografi om forfatteren, men har lest litt på nettet og ut fra det som står der var hun virkelig et ”grepa kvinnfolk” som vi sier her jeg kommer fra, eller altså en tøff og sterk dame.

  11. Anonym skriver:

    Jag har på sätt och vid haft en läslucka sen jag fick barn för sex år sedan. Fast samtidigt uppskattar jag det läsandet jag prioriterar så mycket mer nu när det inte är alltid utan bara ibland. Klämde en bok på flyger idag och räknar iskallt med att jag hinner ett par tre till på semestern vi är på. Förr hade det varit självklart, nu är det något jag njuter av.

    JsN

  12. Jag är en periodare och läser antingen rätt mycket eller ingenting. Nu är det en period av ingenting. Jag skulle kunna skylla på bebisen och sömnknaset vi har just nu, men samtidigt handlar det om prioriteringar och jag läser ju bloggar istället som synes. Å andra sidan är det rätt fattigt med det också och jag har ofta en hel radda med olästa blogginlägg.

    Precis som du skriver så tar jag till gamla favoriter när orken är låg, och gärna seriealbum. Läste om hela Persepolis när maken var borta häromkvällen och jag låg i sängen med bebisen för att stävja eventuella uppvak.

  13. Anonym skriver:

    Jag läste enormt mycket från 6 år och upp till 13, därefter mest skolböcker och faktaböcker, visst har jag läst några böcker om året, men det har varit väldigt sporadiskt. Nu som 35 åring har jag kommit igång med skönlitteratur igen. Jag läste om alla Kulla-Gulla samtidigt som äldsta dottern. De var fortfarande jättebra. Bra idé med Lilla huset på prärien,den var också en av mina favoriter, den förtjänar att läsas om. Hälsningar Johanna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s