2024
Mårten Lind: När almen tystnar 3
Louise Penny: Mörkt motiv 3+
Andrej Kurkov: Grå bin 4
Johanna Frid: Haralds mamma 4
Kristian Corfixen: Sjuksköterskan 2
Clarice Lispector: Stjärnans ögonblick 3
R.F. Kuang: Yellowface 4+
Johan Theorin: Ristmärken 3-
Nja. Jag gillade Theorins tidigare böcker men nu börjar de gå på tomgång, den här påminner lite väl mycket om de tidigare. Hur många gånger ska egentligen stackars Gerlof bli överfallen för att han rotat i det förgångna?
Lydia Sandgren: Samlade verk 5
Fan att inte jag skrivit den här.
Delia Owens: Where the Crawdads Sing 2-4
Kan inte bestämma mig. Som bäst är boken originell och finstämd. Som sämst ett snuskpekoral.
Bonnie Garmus: Lessons in Chemistry 4
Göran Greider: Hon vars hjärta var som mitt 4
Sara Bergmark Elfgren: Norra Latin 4
Ann-Christine Ruuth: Jag kom inte ut, jag blev mig själv 3
Malin Haawind: In mot stenig strand 4
Annika Norlin: Stacken 5
Välskriven, rolig och originell berättelse om en utbränd storstadskvinna som tar sin tillflykt till glesbygden och där träffar på en märklig grupp människor som lever i ett kollektiv, en myrstack. Genom tillbakablickar får man reda på hur de olika personerna har hamnat där. Norlin skriver bra och medryckande, jag blir verkligen engagerad i alla personerna och vill veta hur det går för dem.
Kate Morton: Homecoming 4
Inte alls dum historia om en kvinna som söker sanningen bakom en tragedi i hennes familj. Men jag tror inte att jag behöver läsa fler böcker av den här författaren.
Victoria Kielland: Mina män 3+
Lånade boken eftersom jag blev nyfiken på den osannolika men tydligen helt sanna bakgrundshistorien. Belle Gunn hette ursprungligen Brynhilde och utvandrade från Norge till Amerika. Där lyckades hon genom giftermålsannonsering snärja och mörda ett okänt antal män. Boken är rapsodisk och poetiskt berättad. Välgjort och kanske ett vettigt grepp eftersom så lite är känt om vad som faktiskt hände. Men egentligen hade jag velat läsa en mer underbyggd skildring.
Claire Fuller: Unsettled Ground 4
Fin berättelse om en familj som lever utanför samhället. När den åldrade modern dör ställs tillvaron på sin spets för de vuxna barnen.
John Ajvide Lindqvist: Sommaren 1985 4+
C J Box: Three Weeks to Say Goodbye 2
Rätt bedrövlig deckare med adoptionstema. Boken är nog tiotalet år gammal och har inte åldrats väl.
Emily St John Mandel: Station Eleven 4+
Fascinerande dystopisk berättelse om världen efter en viruspandemi. Jag är inte fullt lika begeistrad som de som rekommenderar den på Instagram, men bra är den.
Karin Slaughter: Efter natten 3
2023
Henrik Wahlström: Upp och ner 3+
Anders Tegnell, Fanny Härgestam: Tankar efter en pandemi 4
Charlotte McConaghy: Migrations 4
Liza Marklund: Stormberget 3+
Yoko Tawada: Scattered All Over the Earth 4
Frida och Tilda Boisen: Aldrig släppa taget 3
Mor och dotter berättar i vartannat kapitel om dotterns svåra tonår. Det är ett lyckat grepp för en hel del saker som ter sig helt obegripliga för en förälder får sin förklaring. Hade mamman berättat ensam hade jag nog inte orkat läsa hela, för det är ett evinnerligt bräkande om hur mycket hon älskar sina barn. Dottern framstår tidvis som den mognare av dem.
Walter Kalmaru: Det stora sveket 3+
Fasansfull berättelse ur verkligheten om det haveri som är den svenska psykvården.
Susan Hill: Kvinnan i svart 4
Kerstin Ekman: Min bokvärld 4+
Alice Feeney: Daisy Darker 3
Rätt fånig deckare, betydligt sämre än förebilden Tio små n****pojkar.
Jan Gradvall: Vemod undercover 4
Personligt skriven och allt annat än heltäckande bok om Abba. Är man lika intresserad som jag är den klart läsvärd, annars kanske inte.
Ingvar Carlsson: I sällskap med döden 3
Jonathan Freedman: Det första vittnet 4
Christian Daun: Upplösningstillstånd 3+
Junot Diaz: The Brief Wondrous Life of Oscar Wao 4
Lauren Groff: Fates and Furies 4? Eller 3?
Jag kan verkligen inte bestämma mig för vilket betyg jag ska sätta på denna bok. Femma för det fantastiska språket och den rappa ironiska stilen med insmugna kommentarer i berättelsen, tänk grekisk allvetande kör. Högt betyg också för idén att berätta om ett äktenskap som två historier, parterna har varsin version, som det ju givetvis är.
Tråkigt nog håller det inte hela vägen. Intrigen är för osannolik, liksom bakgrundshistorierna. Personteckningen är inte lyckad, alla känns mer eller mindre som operettfigurer. Maken, the golden boy med det osannolika förnamnet Lancelot. Hustrun med en mystisk familjebakgrund, hon dyker upp från ingenstans, när hennes historia till slut avslöjas är den bara konstig. Svärmodern som går från värre till värst, rent otroligt bitter och missunnsam. Den gamle vännen som visar sig vara ett hämndlystet monster. Och så vidare.
Kjell Westö: Skymning 41 4
Joanna Quinn: The Whalebone Theatre 4
Välskriven och fascinerande men splittrad, som två romaner i en. Barndomsskildringen är egentligen bäst, beskrivningen av syskonens öden under kriget är sämre.
Peter Sjölund: Alla är vi valloner 3
Maria Adolfsson: Stormvarning 3+
Christoffer Carlsson: Levande och döda 3-
Njä. Hans andra böcker var bättre tycker jag. Den här har en tungfotad och ödesmättad ton som blir tröttsam i längden.
Liane Moriarty: Nine Perfect Strangers 4
Sedärja, så ska en historia berättas. Liane Moriarty kommer aldrig att få något Nobelpris, men berätta kan hon. Jag blir engagerad och nyfiken på de nio främlingar som samlas på det mystiska hälsohemmet.
Erin Litteken: The Memory Keeper of Kyiv 2
Jag började nästan undra om jag tappat stinget och blivit en okritisk läsare när jag gett flera böcker höga betyg. Men så är inte fallet.
Detta är (ännu) en av alla (oftast) amerikanska böcker som förefaller vara skrivna efter att författaren gått en kurs i gestaltning. Hon hörde säkert till de duktigare på kursen. Vartannat kapitel skildrar nutidens författaralter ego som kämpar med sina egna demoner (änkesorg och dotter med mutism), vartannat kapitel beskriver mormors ungdom i Ukraina, åren då Stalins utrensningar börjar.
Det här hade kunnat bli hur bra som helst, men det är det tråkigt nog inte. Jag kommer på mig själv med att räkna sidor och att inte alls vara särskilt engagerad i hur det går för den unga ukrainska flickan. Varför vet jag inte riktigt, bara att bokens tilltal irriterar mig på något sätt. Det är tungfotat och yxigt. Dessutom retar jag mig på några osannolikheter i intrigen. Hur troligt är det att dotterdottern aldrig hört morfars smeknamn, så att hon inte begriper att det är honom mormor skriver om i sina memoarer?
Malin Giolito Persson: I dina händer 4+
Katja Oskamp: Marzahn mon amour 4
Förtjusande skildring av Berlinstadsdelen Marzahn, eller snarare dess invånare, mer specifikt de som besöker salongen där författaren arbetar efter att ha växlat över från skrivande till fotvård.
Sara Meidell: Ut ur min kropp 4
Jag blev nyfiken på boken när det skrevs mycket och ibland hätskt om den, det har ställts krav på tillbakadragning, den har kallats reklamblad för anorexi. Ett par intervjuer med författaren gav en nyanserad bild, men jag tänkte nog innerst inne att jag skulle provoceras av den.
Istället blir jag oväntat fängslad av Meidells beskrivning av tillvaron med en livslång ätstörning. Det är uppenbart att berättaren är mycket sjuk i den meningen att hon inte vill bli frisk. Det kommer heller inget lyckligt slut med ett tillfrisknande. Men en sådan skildring måste väl också få finnas?
Anna Hedenmo: Solitär (om Annette Kullenberg) 3+
Kul läsning om en minst sagt färgstark kvinna och lysande skribent. Att inte betyget blir högre beror på den irriterande dramatiseringen, att inte författare kan hålla sig borta från det. ”Med bultande hjärta öppnade Annette brevet”. Blä.
Vladimir Nabokov: Lolita
Har just lyssnat på Marguerite Duras Älskaren och blev nyfiken på att läsa om Lolita som jag tyckte mycket om när jag läste den i tonåren. Håller den än eller är ämnet för vedervärdigt?
Jag är halvvägs igenom boken och ja, jag tycker fortfarande mycket om den. Historien är vidrig men beskrivningen av den är hjärtskärande vacker och blir uthärdlig för att Nabokov ingenstans ursäktar huvudpersonen, som för övrigt hatar sig själv. Jag kan inte se att världen blir bättre av att denna bok blir bannlyst.
Nicolas Lunabba: Blir du ledsen om jag dör? 3+
En på många sätt fin berättelse om en värld som jag vet mycket lite om, pojkars och unga mäns liv i en Malmöförort. Att betyget inte blir högre beror på att jag stör mig lite på språket och tilltalet, hela boken är skriven i du-form vilket blir tröttsamt i längden.
Sigrid Rausing, Johanna Ekström: Väggarna förvandlas till världen utanför 2
Fina recensioner och ett gripande ämne som borde beröra mig personligen. Men eftersom boken till största delen består av beskrivningar av drömmar tycker jag att den är obegriplig och urtråkig.
Sarah Perry: Ormen i Essex 4+
Maria Adolfsson: Felsteg 3+
JM le Clézio: Öken 3
Josephine Tey: Miss Pym Disposes 4
Hernan Diaz: Trust 4
Octavia E Butler: Kindred 4+
Christoffer Carlsson: Järtecken 3
Ninni Schulman: Som vi lekte 3+
Sara Paborn: Svartstick 3+
Emilia Aalto: När bror dör 4+
Anneli Jordahl: Björnjägarens döttrar 4+
Carina Burman: Drottningar och pretendenter 4
Niklas Turner Olovzon: Isberg 3+
Ocean Vuong: On Earth We’re Briefly Gorgeous 4+
Patrik Lundberg: Fjärilsvägen 3+
Ack dessa förväntningar som ställer till det. Boken är bra men inte så bra som jag trodde och besvikelsen drar ner upplevelsen. Retar mig dessutom på några språkliga småfel.
Ann Cleeves: Svart som natten, Vita nätter 3
Den litterära förlagan till tv-serien Shetland. Inte de sämsta deckare jag har läst men inte heller de bästa.
Gabrielle Zevin: Tomorrow, and tomorrow and tomorrow 4+
En ovanlig bok som beskriver dataspelens värld så att en novis begriper. Dessutom en fin beskrivning av vänskap och av arbete.
Alexander Mahmoud: Du vill inte mer 3+
Alexander Mahmoud: Mellan rummen 3+
Christoffer Carlsson: Brinn mig en sol 3+
Christa Bernuth: Inre säkerhet 4
Sonia Purnell: Clementine Churchill 4
Jan Arnald: Maria och Artur 4
Lena Liljendahl: Som en riktig man 3
John Ajvide Lindqvist: Skriften i vattnet 4
Hehe. Det är ett bra tag sedan jag läste något av Ajvide. Då tyckte jag att han var en så bra författare att han egentligen hade varit intressantare att läsa om han inte skrev om skräck, ungefär som jag brukar tänka när jag läser Stephen King. Den här boken bekräftar min tanke.
Ajvide blev tydligen tillfrågad om att skriva fortsättningen på Millennium, men när han presenterade sitt manus refuserades det. Nu har han istället skrivit en bok om en medelålders författare som ombeds fortsätta Millennium och blir refuserad, och som träffar en knepigt datorsnille med trasslig familjebakgrund och inleder någon sorts romans medan det mördas folk till höger och vänster.
Men rollerna är ombytta jämfört med original-Millennium, den medelålders författaren är kvinna och datorsnillet är man. Och Ajvide berättar mycket roligare än vad jag minns att Stieg Larsson gjorde, han har en god portion självironi. och så slipper man ju stöta på Paolo Roberto mitt i alltihop också.
Martin Kragh: Rysslands historia 3+
Nina Hemmingsson, Anna Lindman: Alla kan dö 3-
De första 50 eller 100 sidorna sträckläser jag och tänker det här blir en femma. Sedan tröttnar jag snabbt. Intervjuerna är fina, jag hade velat ha mer intervjuer med människor som befinner sig nära döden, kanske inte bara den egna döden utan även andras, genom arbetet eller privat. Men boken innehåller bara fem intervjuer, däremellan är det långa och rentut sagt babbligt självupptagna passager om författarnas egna tankar och förhållningssätt till döden.
Gerda Antti: Alla mina dagar 3+
Andreas Cervenka: Girig-Sverige
Skam till sägandes orkar jag inte ta mig genom boken. Har alltid tyckt att ekonomi är tråkigt och obegripligt och inte ens Cervenka lyckas göra det begripligt. Men min man tycker att den är jättebra, det är således mig det är fel på.
George Orwell: The Road to Wigan Pier 3
Orkar inte riktigt igenom alla partier med uppräkning av de ekonomiska realiteteterna för gruvarbetare i 30-talets England, ej heller all argumentation om socialismens förtjänster. Istället skumläser jag och hoppar över. Men mycket av det jag läser är roligt och välskrivet.
Rebecka Edgren-Aldén: Svarta segel 4
Helgas dagbok 