Missvisande mårr

Mårranmuggen är ovanligt icke-representativ denna morgon. Jag känner mig tillfreds med tillvaron.

Vilar välförtjänt efter att ha kört stora undanplockarrundan i huset. Om någon timme kommer städerskan. Hon ska få ha huset för sig själv, jag ger mig ut i snöfallet. I lurarna har jag min egen röst, det är enda sättet att lära mig den förbaskade ryskan i Bogoroditse devo. Men resultatet är värt det.

Igår gjorde jag ett test av lungorna, då jag fick massor av medicin för både det ena och det andra. Körrep strax efteråt var en intressant upplevelse. Man sjunger bra med dopad andningsapparat.

Snart är det jullov. Nu när Q är lite lugnare är det något att se fram emot.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Lösenordsskyddad: Faktiskt 

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Uncategorized

Lösenordsskyddad: Slut

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Uncategorized

Lösenordsskyddad: Jekyll och Hyde

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Publicerat i Uncategorized

Gnet

Vi gnetar vidare. Q äter nu dubbel dos av medicinen men enligt läkaren är det sannolikt att dosen måste höjas ytterligare för att ge effekt. Aptiten är något bättre men utbrotten är förskräckliga. Om två veckor är nästa läkarbesök.

O och jag var på familjerådgivning i onsdags. Det är en äldre kvinna, 65+ som inte låter sig dribblas bort så lätt, och det är bra. Vi kan annars prata omkull de flesta. 

Hon påpekade en sak jag aldrig tänkt på förut, och det är att vi har samma tempo, snabba och otåliga. Hur har vi kunnat missa det, vi som ideligen tröttnar på trögtänkta kollegor och långrandiga bekanta? Ibland fokuserar vi för mycket på våra olikheter. 

Jag återgav en gräldiskussion vi haft som jag tyckt gått bra. Såklart, du fick ju som du ville, genmälde O surt.

Då blev jag i min tur förbannad. Jag hade verkligen ansträngt mig för att vara konstruktiv, hade presenterat flera tänkbara alternativ. Men O blir sur över att alls bli ifrågasatt och kritiserad.

Du kanske ska låta O lösa problemet, sa damen. Tala i jagform, detta tycker jag är ett problem, det stör mig. Kan du lösa det? När du presenterar förslag känner han sig kanske styrd.

Jaha. Det var som fan. Jag som alltid får höra att jag är dominant och respektingivande och därför aktar mig noga för att vara diktatorisk. Ska jag släppa loss helt? Madame Saddam.

Vad problemet gällde? Att jag förvisso gillar och stöder O:s idoga motionscyklande men blir GALEN av att  hallen belamras av grusiga cykelskor (TVÅ PAR) (STORLEK FÖRTISJU) samt en lika grusig cykel som rostar eller blir stulen om den inte får sova inomhus. Vår hall är cirka fyra kvadratmeter stor och innehåller redan kappräcke och skohylla. Rätt irriterad blir jag också på alla makalöst illaluktande kläder och handdukar som egentligen bor i O:s klädkammare men som på något övernaturligt sätt lyckas mellanlanda på köksstolar och trappräcken på väg dit. 

Och så det att det som stör mig mest är O:s attityd att jag är småsint och petnoga och därmed är inte mitt gnäll värt att beaktas. Detta ska jag bara stå ut med, tydligen. Men det gör jag inte! Särskilt inte nu.

Ja jösses. Jag trodde väl att det skulle bli lättare att leva ihop med åren men inte.

Å andra sidan växlade vi följande SMS idag, först om julfrukost i Y:s skola, sedan julfest på O:s jobb:

Nåja. Madame Saddam har allt en monsieur att matcha henne. Och om två veckor går han snällt på min körkonsert utan att grimasera.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Bogoroditse Devo

Julkonserten börjar sätta sig. Jag övar mycket på detta stycke, fast jag borde öva annat, för det är så fantastiskt vackert. Jag hade aldrig hört det förut. Rachmaninoff. Textens betydelse är Ave Maria. Det är svårt att få till de långa fraserna, den rätta klangen och dynamiken från pianissimo till fortissimo. För att inte tala om ryskan, vi ska kunna stycket utantill.

Pappa hade tyckt mycket om det, tror jag. Han älskade att lyssna på min kör och kom troget på alla konserter.

Publicerat i Uncategorized | 9 kommentarer

Bättre

Min jobbångest har lättat, säkert inte annat än tillfälligt, av att jag idag skrivit två riktigt bra ansökningar till spännande jobb. Ett ganska mainstream men ändå något roligare, och ett riktigt spännande.

Jag ansträngde mig för att skriva bra brev. Numera är det lite för enkelt att bara damma iväg en ansökan via LinkedIn. Men lägger jag lite möda på ansökan så blir den ju bättre, faktiskt. 

Nästa vecka ska jag på en informationsdag om att starta eget. Och idag borde läkaren ringa tillbaka så att jag får fråga om Q:s medicin.

Nu lunch och sedan gymmet. Jag blir allt tjockare men också starkare och med allt mindre värk i kroppen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar